Två dagar i rad har vi cyklat. I måndags hade vi bokat downhill-cyklar hos Åreguiderna och i tisdags körde vi XC här i Björnen med våra egna cyklar.

Downhill

Intro med Åreguiderna

Även om Morris och Roger kört downhill några dagar och jag en dag tidigare så tyckte vi att det var bra för oss att köra en introduktion igen tillsammans med Rufus som gjorde premiär i downhillbackarna.

Så efter att vi fått på oss alla skydd så cyklade vi, tillsammans med några andra och vår guide, iväg bort mot liften VM-8an. Det har tillkommit många fler leder, jämfört med när Morris och jag körde förra året. Och framförallt många leder som passar oss mer oerfarna cyklister. Riktigt kul!

Lunch på Fjällgården

Efter vår intro var vi redan ganska hungriga och enades om lunch på Fjällgården som är lätt att komma till från backarna. Bara att stanna mitt i ett åk, äta och sen köra vidare.

Nya leden Cobra

Lite senare på eftermiddagen kände vi oss tillräckligt säkra för att prova på en av de nya lederna, Cobra. Och vilken hit! Så rolig! Lite lagom för svår med både snabba svängar och hopp.

Vi maxade dagen och körde ända tills liftarna stängde. Resultat för dagen blev: Roger 0 vurpor, Morris 1 vurpa, Rufus 2 vurpor och Sandra 2 vurpor. Men jag jag vann klart blåmärkestävlingen efter…

Är du intresserad av downhill men har aldrig provat. Läs mitt inlägg från förra året när jag var helt nybörjare. Köra downhill för en nybörjare som jag.

XC i Björnen

I tisdags vaknade vi nog alla lite lagom mörbultade men vi bestämde oss ändå att ta en dag till på cykel. Även här i Björnen har cyklingen verkligen byggts ut sen förra sommaren. Fler leder och både en pumptrack och en teknikbana. Så himla kul att cyklingen bara växer och växer här. Tidigare år har vi känt oss ganska ensamma i Björnen men i år var det helt tvärt om. Massor av folk och massor av barnfamiljer.

Roligt att så många hittat hit men jag lyckades bli irriterad både en och två gånger. Det är verkligen ingen god idé att låta sin 3-åring springa omkring och leka på hindren på teknikbanan, eller att parkera sin cykel mitt på en led eller att låta sina ungar cykla åt fel håll på lederna bara för att de tycker att det är roligare att åka nerför i vissa kurvor. Och när jag artigt säger att de kanske ska cykla åt andra hållet så att det inte sker en olycka får jag till svar ”ja, men det kommer ju ingen”, även om jag såg barn på väg uppför bara 20 meter bort och som sen fick väja. Nu har jag morrat färdigt om detta!

Vi cyklade ett par olika leder, grillade korv, tog en fika på Carins krog och ungarna körde varv på varv i pumptracken. Ny favorit blev nya leden Stubinen. Ytterligare en bra cykeldag helt enkelt!