Nu var det äntligen dags för tåg igen på vår resa. Vi åt en snabbt frukost på hotellet och gick sen snett över gatan till Centralstationen i Zagreb. På torget utanför stationen hittade vi frukt, i en liten supermarket i stationsbyggnaden köpte vi mer frukt och kex och inne på stationen köpte vi bröd och bullar från ett litet bageri sen var vi redo för tåget mot Budapest.

Banarbete i Ungern

Som vi hade fått höra på stationen kvällen innan så var det någon form av banarbete i Ungern men när vi skulle gå på vårt tåg, hitta vår vagn och platser gick det inte så bra. Det var inte ett IC-tåg som kom utan ett litet lokal-/pendeltåg utan varken vagnsnummer eller platsnummer. Roger försökte fråga men personalen sa bara gå på och sätter så kommer vi.

Vi hittade fyra lediga platser och sen kom en trevlig konduktör och förklarade läget.

Tåg – Buss – Tåg – Tåg

Det första ”lokaltåget” åkte vi med i någon halvtimme. Sen var det dags för buss. Enkelt att hitta, bara följa med alla andra och tågpersonalen som också åkte med bussen. Sen kom vi till en ny station där vi och tågpersonalen gick på ett nytt tåg som vi åkte med i en (1) station innan det var dags att gå av för att byta tåg. Det var här det tog stopp. Eller kanske inte stopp men paus.

På en mycket liten station någon stans på landsbyggden i Kroatien fick vi och massor av backpackande ungdomar vänta i ungefär en timme. Det stod på tavlan att vårt tåg var en timme försenat så det stämde ganska väl när det tillslut kom. Undertiden tog vi en fika på perongen med bullarna från stationen i Zagreb.

När tåget kom så var det också ”vårt” tåg med rätt vagnsnummer och våra sittplatser. Dock var inte sittplatserna ihop utan utspridda men det ordnade sig för runt oss fanns ett gäng belgiska scouter som gärna lät oss sitta tillsammans. Tåg var heller inte fullt så det var inga problem.

Det som dock var problem var temperaturen på tågen (och bussen). Verkligen varmt! Så dagen efter har jag träningsvärk i armarna efter att ha fläktat mig med solfjäder i timmar. Hade läst om tipset med solfjäder i Tågsemestergruppen på Facebook och min för 19 kronor var verkligen en mycket bra investering.

Byte av tågstation i Budapest

När vi kom fram till Budapest var vi tillslut bara en halvtimme sena. Jag tror att tidtabellen hade lite luft dels för våra byten men också för gränskontrollen som skedde mot Ungern. Vi fick till och med visa våra pass två gånger, först ”vanlig” koll och sen kom de och skannade alla pass.

När vi köpte våra platsbiljetter så hade vi inte koll på att vi köpt till och från olika stationer i Budapest. Det hade vi dock upptäckt ett tag innan vår resa och kollat upp hur man lättast tog sig emellan och det är med tunnelbana.

När vi klev ner på perrongen Budapest-Deli frågade vi en man i tåguniform om vägen till tunnelbanestationen och han följde då snällt med oss hela vägen ner till tunnelbanan och visade var vi kunde köpa biljetter i automat. En knapp kvart senare klev vi upp ur tunnelbanan på Budapest-Keleti.

Budapest-Keleti är verkligen en skönhet om än lite bedagad. Pampig är nog ordet som kommer för mig först. Men vi lämnade stationen ett tag för att få i oss lite middag och bunkra för nästa tågsträcka. Middagen blev på Burger King och shoppingen på en Spar-butik precis på andar sidan gatan. Mycket vatten är A och O i värmen som kan vara på tågen.

Nattåg mot Warszawa

Vi frågade på Budapest-Deli om det fanns någon servering på vårt nattåg eller om det ingick frukost. Personalen i informationsdisken tittade på våra biljetter och sa att jo vi skulle få frukost serverad i vår kupé men tyvärr fanns ingen annan försäljning på tåget. Här får det bli en liten cliffhanger till kommande inlägg från vår resa med nattåget mellan Budapest och Warszawa…