Önskan om att flytta utomlands

I morse på tunnelbanan läste jag ett blogginlägg skrivet av bloggkolegan Lisa (livetfrandenljusasidan.se). Det hette ”När infinner sig livets möjligheter till att bo utomlands?”. Det var så mycket igenkänning i inlägget så mina egna tankar gick igång. Jag vill ju också bo utomlands en period med familjen men när ska det bli av?

Vart vill jag då bo?

Ofta när jag reser till ställen jag gillar så vill jag stanna och bosätta mig där. Jag kan direkt tänka mig in i ett liv på just den platsen. Allt ifrån Kapstaden till Åre (som iofs inte är utomlands men ändå känns långt från vårt villaliv i Bromma). Men jag landar allt som oftast i Sydostasien. I Krabi (Thailand) och Hongkong har jag ju bott i perioder innan barn och Roger och där känner jag mig hemma men drömmen just idag är nog Singapore.

Ett barn i barnvagn, ett barn på ståbräda och en mamma framför en moské i Singapore.
Så här såg vi ut när vi alla var i Singapore senast. Lite senare den där kvällen tog Rufus sina första steg utan hjälp. Klart vi vill tillbaka!

Barnens vilja

Roger träffade en kompis i kväll så ungarna och jag var själva vid middagen. Jag kunde inte riktigt hålla mig från att fråga vad de tyckte. ”Ja, kanske det” svarade Morris som är 8 år. ”Ja men det ska vi ju göra i sommar” säger Rufus 5 år, som inte riktigt hängde med på skillnaden att åka en vecka på semester till Kanarieöarna och att flytta utomlands. Båda barnen trivs utomlands även om det var några år sedan vi gjorde en riktig långresa med familjen. Men hur skulle de reagera om/när de verkligen förstod innebörden av en utlandsflytt? Skulle de slå bakut då? Eller skulle det mest vara spännande?

Min vilja

Ja jag vill. Men när ska jag göra det prioriterat? Och så klart är det ju också fråga om Rogers vilja. Han är i alla fall inte motståndare. Det känns som så mycket som behöver klaffa. Framförallt försörjningen. Vi är båda egenföretagare här hemma så på det sättet är vi flexibla men samtidigt hade det nog varit bra mycket enklare om någon av oss hade jobbat i en stor internationell koncern och därmed haft möjligheten att ge oss ut med en bra stöttning. Lön så klart men också kanske bidrag till boende och barnens skolgång. Men som sagt det är en fråga om prioritering och om vilja är tillräckligt stark? Om inte just nu så kanske snart…

Bilden överst i inlägget är tagen ut genom fönstret i min lägenhet i Hongkong en tidig morgon.

2 thoughts on “Önskan om att flytta utomlands


  1. Så stora funderingar. Jag tycker det är läskigt bara att ha gläntat på dörren. Samtidigt allra mest kittlande.
    Vi pratade också om det ikväll, väldigt kort. "Vill du också flytta utomlands en period?" (apropå kompisen som snart ska) frågade vi Stella. Hon svarade inte. I hennes fall är det nog ett "hm, kanske det". Det är stor skillnad mot nej.
    Suget, alltså.
    Livet.
    Någon gång.
    (och ja… Singapore eller Hong Kong är högst hos oss också)

    Liked by 1 person

    1. Det är absolut stor skillnad. För mig blir det ett litet stresspåslag också. Ungarna vägrar inte just nu. Är det då just nu det borde ske? 😬 Efter att ha blivit ”grannar” i Åre kanske vi ska bli ”grannar” i Singapore? 😘

      Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s